Så kom varmen og nu altså også nummer 3 af vort nyhedsbrev. Medieforåret i Danmark har været præget af afsløringerne af den danske kemifabrik Cheminovas omfattende eksport af det ekstrem farlige methyl parathion til en række lande i Latin Amerika, hvormed der endnu engang blev sat fokus på den frie markedsøkonomis total manglende respekt for natur og menneske. Hvert år eksporterer Cheminova efter sigende i alt ca. 5000 tons heraf en stor del til lande som Peru, Brasilien, Chile, El Salvador, Colombia og Mexico. Lande som er præget af fattigdom og analfabetisme, og som derfor er ekstra udsatte i forbindelse med håndteringen af bekæmpningsmidler som for eksempel methyl parathion, der har været forbudt i Danmark siden midten af 80'erne. Methyl parathion er årligt skyld i, at tusindvis af mennesker bliver syge hvoraf nogle så alvorlige, at det er med døden tilfølge. Miljøminister Svend Auken ønsker eksporten af denne gift stoppet, men Cheminovas informationschef Kurt Aabo mener, at virksomheden skal fortsætte eksporten og argumenterer, at "hvis vi trækker os ud af markedet, vil andre producenter overtage vores markeds-andel med det samme middel, og så er der ikke plads til de mindre farlige stoffer, som vi er ved at udvikle".....
I denne udgave af LETSlink-Norden nyhedsbrev sætter vi fokus på LETS i samfundets tjeneste. I to indlæg nemlig Bergsjön- henholdsvis Tynneredsprojektet beskrives hvordan LETS skaber arbejds-pladser, forbedrede udviklingsmuligheder for kvinder og endelig modvirker segregation.
Jeg skal som tidligere opfordre alle til at indsende indlæg. I næste nummer som skal udkomme august/september har vi valgt temaet "LETS - en spirituel ekonomi".
LETS-Projektet I Bergsjön
Här i Bergsjön, en mycket invandrartät stadsdel
med ca 12.000 invånare i nordöstra Göteborg,
pågår ett LETS-projekt under 1997. Projektet, som kallas
"Blomman-projektet", föregår i samarbete mellan stadsdelen
och Göteborgs universitet. Projektets målsättning
är att, framför allt via kurs- och mentor-verksamhet
för LETS-ombud, främja och framskynda bildandet och
utvecklandet av LETS-bytesringar och sociala nätverk.
Kursverksamheten planeras omfatta tre kurser med var sitt
överordnade syfte:
1. Att skapa sysselsättning genom att stödja kursdeltagarna
i att definiera och utveckla sina intressen och sitt kunnande, och
via utbildning och mentorverksamhet medverka till att dessa utvecklas
till produktiva verksamheter helt eller delvis inom en
LETS-ekonomi.
2. Att via LETS-utbildning och skapandet av tvärkulturella
kvinnliga nätverk förbättra kvinnors livssituation och
utvecklingsmöjligheter.
3. Att motverka segregation. Genom att kursens deltagargrupp
sammansätts av representanter från olika kulturer kan
dessa ombud skapa kontakt och ekonomiskt samarbete mellan grupper som
annars kan ha svårt att finna naturliga positiva
kontaktytor.
Vi befinner oss ännu i planerings-, in-formationsspridnings-,
kontaktskapande- och mobiliseringsfasen och beräknar att
starttidpunkten för den första kursen blir alldeles i
början av hösten.
Om Du vill nå oss via E-mail är det enklast att Du kontaktar Björn Andersson vid Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, som är projektansvarig: b.andersson @ padrigu.gu.se
Tynneredsprojektet
Tynnered är en förort till Göteborg med samma
problem som andra områden präglade av "miljonprogrammet",
dvs att under 60- och 70-talen i Sverige bygga en miljon nya
lägenheter. Till de tidigare välkända
förortsproblemen; tomma lägenheter, segregation, stor
omflyttning, kriminalitet, droger, skadegörelse och vantrivsel
har på nittiotalet till följd av en ny ekonomisk situation
tillkommit mass-arbetslöshet samt försämrad
vård, omsorg och utbildning till följd av nedskärning
av den offentliga sektorn.
Att LETS skapar sociala nätverk och att LETS som alternativt
betalsystem medger att resurser som är låsta till
följd av brist på vanliga pengar kommer till
användning är välkänt, åtminstone för
nyhetsbrevets läsare. Det kanske är mindre känt att
LETS även kan användas för omfördelning av
resurser, dvs som alternativt skattesystem, antingen på
gräsrotsnivå, där solidariska gemenskaper kan byggas
upp på nytt, eller i lite större skala där kommunen
är involverad som arbetsgivare, som skattemedelmottagare och som
fastig-hetsägare-hyresvärd.
Tynneredsprojektet går ut på att öka antalet
offentliganställda i ordinarie jobb. Detta kan göras genom
att blanda in lokalvaluta i lönerna som till en början
får sin främsta täckning i form av uthyrning,
på lokalvaluta, av lägenheter som annars står tomma.
Modellen är att då tre, t.ex. sjuksköterskor,
avgår till följd av pension eller flyttning, så
anställs fyra nya där var och en får 75% av
lönen i vanliga pengar och 25% i lokalvaluta. Man får till
en början acceptera en koppling mellan arbete och bostad,
så att de fyra nyanställda accepterar att bo i kommunens
lediga lägenheter. De betalar alltså hyran helt med den
lokalvaluta som ingår i deras lön. Systemet blir då
balanserat, allas konto nollställs månadsvis. Skillnaden
blir att man får fler i jobb samt slipper tomma
lägenheter.
På sikt bör kopplingen mellan arbete och bostad kunna
brytas, vartefter en lokal LETS-marknad byggs upp där
framförallt basförnödenheter i form av mat,
kläder och bostäder blir tillgängliga, helt eller
delvis på lokalvaluta. Ett krav är ju att anställda
med lokalvaluta som inslag i lönen skall ha samma köpkraft
som andra.
På längre sikt bör det vara möjligt att få
betala skatt för ersättning man fått genom LETS i
form av lokalvaluta vilket nu är fallet i Australien (Taxation
ruling IT 2668 13 febr 1992). Varefter misären,
miljöförstöringen och avhumaniseringen av
samhället fortskrider bör det bli tydligare för allt
fler att den olycksaliga kopplingen mellan arbete och
ränte-bärande pengar bör brytas. Måhända
kan Tynneredsprojektet bli en modell för ett dylikt
nytänkande.
För närvarande förs positiva diskussioner mellan
projektledningen och företrädare för
stadsdelsförvaltning och kommunens bostadsbolag.
Det vore roligt om någon läsare tog liknande initiativ på sin hemort. För mer information om Tynneredsprojektet, kontakta: Bosse Ljungqvist, tel. 031-971783.
Här finns den aktuella KONTAKTLISTAN till alla bytesringar i norden.
Bosse Ljungqvist (LETS-link Norden and Brännö
Bytesring)
Box 65
S-430 85 Brännö
Telefon +46 (0)31 971783