Hej allesammans,
En fin sak med LETS-rörelsen är att människor som
bryr sig om medmänniskor och om naturens medvarelser tycks kunna
samarbeta trots ofta skilda utgångspunkter. Antingen man
främst månar om ensamma grannar eller främst vill
göra något åt globaliseringen av kapitalet, antingen
man är totalanarkist eller vill se LETS som ett alternativt
skattesystem med potentialen att rädda välfärden, kan
man samarbeta genom att handla med varandra med denna eleganta valuta
som uppkommer just då den behövs, utan bankers eller
överhets medverkan.
Nu kommer äntligen nyhetsbrev 7. Mitt nya engage-mang i
Skåne, med utbildning av samhälls-utvecklare för
"Lokalsamhällets självförsörjnig och
själv-förvaltning", där LETS självfallet
ingår, tar så mycket tid att jag bara kan utlova cirka
två nummer per år av LETS-linkNordens nyhetsbrev i
fortsättningen. Vill någon ta över
redaktörs-skapet är det välkommet, annars
fortsätter jag ett tag till.
Vi hade konferens i oktober, Nesodden nära Oslo, och Gautes
referat av denna inleder. Därefter följer en betraktelse av
prissättning skriven av Ingerid. Inlägg av Henk och Torben
får ej plats i pappersversionen men återfinns i den
elektroniska varianten av nyhetsbrevet. Sist som van-ligt
kontaktlistan (uppdatera mig!!!) och internetadresser.
Hälsningar Bosse Ljungqvist
Konferensen
Vi hadde stedet på Nesoddenfor oss selv fra torsdag kveld og
til søndag formiddag. Alt i alt var vi 30 -35 personer med
alle som kom innom for en kveld eller et fo-redrag. Av de
langveisfarende var det 2 danske, 4 sven-ske, og 6-7 stykker andre
landsdeler i Norge. Mange av deltagerene kom fra forskjellige
frivillighetssentraler.
Foredragsprogrammet spende fra det helt praktiske til det teoretisk.
Gunvor Seip, en ildsjel fra bytteringen på ÅS, som er en
av de eldste og mest aktive bytteringene i lan-det, fortalte levende
om bytteringens sosiale effekter og evne til å bringe
selvrespekt, og initiativ tilbake til de såkalt "mindre
ressursstereke gruppene".
Gårdbruker Helge Torp fortalte fra sin studiereise i New
Zealand, om småbyer i Golden Bay området, hvor LETS
utgjør en betydelig andel av lokaløkonomien. Leif
Sandholdt fra skolefritidsordningen på Nesodden fortalte om sin
bruk av Nesodden byttering, og håndtering av kommunal
byråkratenes spørsmål. Henk Pelgrom fra
Glesbygdens Universitet fortalte om sine erfaringer med LETS som et
av flere verktøy i kassen for å motvirke kapitalflukt,
avfolking på den svenske "Glesbyg-den". Per Almgren fortalete
om bakgrunnen for det øko-nomiske systemets grunnleggende
problemer, og om Nordiska Sparlån, og JAK (Jord Arbete och
Kapital), som er basert på vanlige penger, men som alikevell
kan tilby rentefrie lån. Hans forklaring og illustrasjon av
hvordan skjulte renteutgifter kan ugjøre over 90% av noen
priser, var nokk også en av konferansens store aha opplevelser
for mange. Bosse Ljungqvist fra Gøteborgs universitet
institutt for humanøkologi, og en av initiativtakerene til
LETS Link Norden samarbeidet, lanserte sin lett ironiske term "dyp
økonomi", og forklarte med vidd hvordan så mange
marxsister allikevel kan ta feil i vissa frågor. Jeg for
fremdeles aha oplevelser når han viser hvordan illusjonen om
"verdiskaping", og "kapital som stivnet svette" faller i grus sett i
lys av entropiens nådeløse lover. Undertegnede fikk
også boltre seg, og lekte for en stund digital
domme-dagsprofet, og fortalte om hvordan kommende digitale
standarder, kulturelle understrømmer på nettet, og
elektroniske kontanter, fremdeles har potensiale til å snu opp
ned på verden, eller i alle fall Internett, som vi kjen-ner
det.
I år hade vi i tillegg til foredragene satt av rikelig med tid
til gruppe arbeide og kaffe pauser. Jeg tror spe-sielt mange av
frivillighets folket, og de små, nystartede bytteringene hadde
mye utbytte av disse. Det ble sam-let mange smarte løsninger
på konkrete problemer i en bytterings værdag. Ingerid
Straume sto nesten egen-hendig for planleggingen og
gjennomføringen av konfe-ransen. I ettertid tror jeg de fleste
også vil huske konfe-ransen ogso for den gode maten, og ikke
minst kakene, for en stor del var kjøpt in for lokale
byttekroner. Det blitt neppe noen offisiell pressemelding fra denne
konferansen då noen skulle bruke lokalet etter oss, kun et
referat for de tilstedeværende.
At Klaus Stafto fra Trondheim tok på seg å være
kontaktperson, og koordinator av kontaktlistene, vad gäller
Norge og at Torben Hansen Udviklingsgruppen for LETS i Danmark
(UGLETS) tok på seg å arrangere nes-te års
konferanse, er vel dermed av det mest konkrete resultatene att
rapportere. Det er allikevel ingen tvil om at dette var en
svært nyttig, og ikke minst inspirerende konferanse for de
fleste. At en av pionerene på bytte-ringer i Norge, Eirik
Myrhaug også deltok var for oss som har syslet med saken et par
år en ekstra bonus. Alt tyder dermed på at
LETS-linkNorden samarbeidet er kommet for å bli, og jeg kan
bare si...Følg med, så møtes vi i Danmark
1999!
Gaute Amundsen
Prissetting og formalisering i LETS eller bytteringer
Det finnes som kjent ingen fasit for hvordan man skal sette priser
i den enkelte byttering. Men usikkerhet om-kring hvilke priser som er
riktige kan representere et hinder for handeln dersom man innenfor
bytteringen ikke har drøftet gjennom noen grunnleggende
dimensjoner. Det kan anbefales at bytteringene tar jevnlige
diskusjoner over sitt eget idegrunnlag. Ut fra dette kan man lage en
veileder for medlemmene for fastsettelse av priser på ting og
tjenester. Det vil være opp til de enkelte medlemmer å
bli enige om hva som er en riktig pris, men en viss forma-lisering og
veiledning vil antakelig bare kunne øke omset-ningen.
Ömsesidighet er bytteringens prinsipp. Dette bør man ha
som en grunntanke når priser skal beregnes. Dersom medlemmene
tar seg betalt slik som på det «vanlige»
pengemarkedet, får vi en effekt som er slik at enkelte
får veldig mye plusspoeng som de ikke får anvendt (de som
utfører konsulentarbeid etc.), mens andre får
forholdsmes-sig lite igjen for sin innsats (tradisjonelt
«kvinnearbeid», husarbeid, barnepass o.l.). Ingen er tjent
med at balansen i bytteringen polariseres, fordi handelen da stopper
opp.
Time for time-prinsippet brukes derfor som utgangs-punkt i de fleste
bytteringer när det gäller tjenester. Det gjelder da
å finne en timelønn som kan anbefales som utgangspunkt i
den enkelte byttering, men man bør da understreke at det kan
være nødvendig (og etisk) å gi tillegg for ekstra
tungt, krevende eller ubehagelig arbeid. På samme måte
bør man gi avslag dersom arbeidet ikke krever mye av yteren.
Noe arbeid vil bli altfor dyrt der-som man skal regne timepriser,
f.eks. visse typer hånd-arbeid og manuelt jordbruk. Et relevant
spørsmål er da om yteren får noe personlig utbytte
av å utføre arbeidet, og derfor ikke har samme behov for
rekreasjon som f.eks. en datakonsulent. Timeprisen kan da være
lavere uten at det føles «galt».
Ting. I praksis legges prisene på ting ofte på et
nivå mellom loppemarked og brukthandel. Brukthandel-priser blir
ikke relevant før yteren har tilsvarende utgifter og
forpliktelser som man har med en butikk. Noen di-mensjoner bør
gjennomdrøftes her. F.eks.: Ønsker vi en fortjeneste
for varene våre? Dersom en bruker tid på å lage
ting til salg i bytteringen vil noen kanskje føle glede ved
arbeidet i seg selv, ved det å yte noe for andre, mens andre
spør seg om det er verd bryet. Fortjeneste er en positiv
stimulans for yteren og den gjør det mulig å tenke seg
at medlemmene kan frigjøre noe tid og etter-hvert
livnære seg delvis av bytteringsarbeidet. Dette leder over til
noen andre relaterte spørsmål: Skal vi la
bytteringsprisene innbefatte f.eks. nedbetaling av utstyr, renter og
studiegjeld?
Noe av det vanskeligste mht. prising er hvordan vi skal sette pris
på deling av utstyr, utleie av lokaler, hyt-ter, bil o.l.
Liknende problemer gjelder hundepass, bar-nepass over mange dager
osv. Timepriser på slike tje-nester kan fort bli uoverkommelige
for kjøperen. Ved ut-styrsleie og langtidstjenester kan det
være best å ikke tenke timepriser, men heller stille seg
spørsmål på linje med punktene nedenfor.
Det kan lett oppstå misforhold hvis man tar ut-gangspunkt i
markedspriser og vanlige kroner, fordi det der er er innkalkulert en
rekke variabler. For eksempel utgifter til lokale, ansatte, renter,
avskrivning av utstyr m.m. En mulig modell for arbeid som krever
avansert utstyr er å beregne én timepris, og så
fakturere bruk av utstyr etc. i tillegg. Dette virker kanskje mer
rimelig for kunden, enn at timeprisen i seg selv er flere ganger
høyere enn det kunden selv kanskje får for sitt arbeid.
Her kommer spørsmålet om bytteringens ideologi inn.
På den ene siden går det an å tenke seg byttering
som et økonomisk system, som atskiller seg fra den nasjo-nale
økonomien først og fremst ved å være
rentefri, og ved å være lokal. Men kan hende er
flertallet av bytte-ringens medlemmer kanskje mer opptatt av et
non-profit aspekt ved bytteøkonomien, og kunne helst tenke seg
å gå bort fra hele prissettingen dersom det var mulig?
Altså en slags bytteklubb hvor man bruker sin fritid og de-ler
av sitt overskudd. Mange for-skjellige varianter av LETS-ideologi
eksisterer antakelig parallellt i en og samme bytte-ring. Disse
grunntankene spiller inn i forhold til prissetting, og kan gi opphav
til usikkerhet og konflikter.
Som et utgangspunkt kan man tenke seg at følgende
spørsmål kan gi en pekepinn om en riktig prissetting,
også med forskjeller i ideologisk innstilling:
-Hva «koster» det meg å gjøre dette, avse
dette, dele dette? (slitasje på ting, bryderi etc.)
-Hvilken risiko løper jeg-og sett heller opp en kontrakt som
gjelder eventuelle skader i stedet for å ta betalt for
risikoen
-Og hvor mye må den andre jobbe for å betale for
dette?
-I hvilken grad bruker jeg tid som jeg ellers hadde jobbet i
tradisjonelt lønnsarbeid?
-Hvilke forpliktelser har jeg, og i hvor stor grad/på hvilken
måte berøres disse av mitt engasjement i
bytteringen?
Et lokale hvor varer oppbevares, og/eller en ansatt som priser varene
ut fra en felles standard kan øke sirkula-sjonen. Et ensartet
marked gjør det lettere for kjøperne, og gjør
det mulig å delta uten å måtte tenke idealistisk
hele ti-den. Barneklær, møbler etc. kan med fordel
byttes i en for-malisert sammenheng. Dersom lokalvaluta skal
integreres i den nasjonale økonomien, må man tilstrebe
at alle prisene i bytteringen står i forhold til den opplevde
verdien, slik at når for eksempel 10-70% av en vares eller
tjenestes pris betales med lokalvaluta gjenspeiler dette
lokalvalutaens kjøpekraft.
Ömsesidig handel er en nødvendig betingelse for
by-tteringssystemet. For mye pluss på kontoen viser at
med-lemmet er i en overskuddssituasjon. Det kan være både
gunstig og naturlig å gi litt av overskuddet til omfordeling,
til felles arrangementer etc. Et tilbakeblikk på en periode i
bytteringens hitorie vil sikkert vise at medlemmene har ut-fylt for
hverandre og hjulpet hverandre. Noen ganger har en hatt overskudd, i
andre perioder trengte man hjelp. Men det er naïvt å tro
at alle har samme mengde ressurser, også i det lange
løp.
Ingerid S. Straume
LETS OCH LOKALUTVECKLINGEN
LETS ÄR INGA LOKALA PENGAR
LETS KAN BLI ETT FRIVILLIGHETSCENTRUM
Det är ingen slump att LETS-rörelsen kom igång
på 80-talet. Det var väldigt mycket som kom igång
då som hade betydelse för lokalsamhällets utveckling.
LETS är en av de bästa metoder för att
förstärka lokalsamhället. Det finns antagligen ett
samband mellan denna rörelse och den globala försvagning av
nationella stater. I vissa fall handlar det om totala sammanbrott av
densamma. Rörelsen i Sahel har beskrivits av Pradervand i "Myror
som bär elefanter". I DN stod det nyligen en artikel om den
kinesiska byarörelsen. Den verkar ha vuxit fram i ett maktvakuum
som en söndervittrande partiapparat lämnar efter sig
på landsbygden. Det bildades byakommiteer i första hand
för att försvara folk mot korruption och brottslighet men
dom har också tagit på sig andra uppgifter. Idag finns
det enligt artikeln 900 000 byakommiteer i Kina.
I Sverige finns en motsvarande rörelse som bland annat har lett
till 3500 lokala utvecklingsorganisationer där 75000
människor är aktiva enligt Folkrörelserådet
"Låt hela Sverige leva". Denna paraplyorganisation registrerar
och följer upp dessa lokala utvecklingsorganisationer.
Glesbygdens Universitet är en annan organisation som verkar i
denna sfär genom ett metodprogram där LETS ingår. En
andra metod är lokala ekonomiska analyser En tredje är
kooperativa banker för lokal utveckling enligt den amerikanska
modellen (Credit Unions for Local Development). Denna metod är
under utveckling och behöver anpassas till dom svenska
förhållanden. Efter som dom flesta bytesringar startar med
en vilja att förstärka den lokala ekonomin kan det vara
naturligt för en grupp som arbetar med att utveckla en ring, att
ta kontakt med andra lokala utvecklingsgrupper.
Folkrörelserådet registrerar dom och man kan hitta dom
på nätet. Lokal Kooperativ Utveckling som finns i varje
län har ofta bra kontakt och känner till lokala
utvecklingsprojekt.
Om man utvecklar LETS i samarbete med andra utvecklingsgrupper blir
det också möjligt att kombinera LETS med lokal kooperativ
bankverksamhet. Vilket skulle kunna förstärka verksamheten
genom att fonder skulle kunna sättas upp för att starta
eller stödja verksamheter som gynnar lokalsamhället.
För att underlätta en kombination av LETS och
bankverksamhet kan det vara bra att inte betrakta LETS som lokala
pengar men enbart som ett räntefri kreditsystem.
Det underlättar för att sammanföra LETS- och bankens
administration. Det blir enklare att bygga upp en relation med
kommunen och skatteverket, eftersom dom av naturliga skäl
förstår ordet kredit bättre än lokala pengar.
På det viset kan man också reservera benämningen
till reella lokala pengar såsom Ittaka Hours.
Eftersom man inte använder sig längre av pengar som
bytesmedel i LETS är det kanske bra att inte introducera nya
pengar (Byts etc). LETS är framför allt ett instrument att
komma ut ur penningsystemet överhuvudtaget även om det inte
används som sådant idag. Det finns dock exempel där
medlemmar i en bytesring har slutat att värdera varor och
tjänster i pengar. På det viset fungerar LETS som en
frivillighetscentral.
På den senaste nordiska LETS konferensen i Oslo fanns det
representanter från danska frivillighetscentraler. Det finns
uppenbarligen ett klart sammanhang mellan dessa två system.
Också här är en kombination av dom i en enda
organisation ett naturligt tankesteg. Även om det
ovannämnda leder till organisatorisk mycket mera komplicerade
uppgifter ger det också möjligheter att engagera mera folk
och ge bytesringar en bredare bas och ett klarare sammanhang att
verka i.
Henk Pelgrom
Grindstugan
Byttering-saga 1998
Af Torben Hansen
PÅ EN HALVØ
PÅ EN HALVØ
SYD FOR OSLO
UNDER HIMLENS STJERNER
TÆT VED VANDET
I ET HUS
ET GAMMELT SMUKT HUS
HVOR FLERE GENERATIONER
HAR SUNGET, FESTET, SPIST
HØRTE NOGLE MENNESKER
FRA NÆSTEN HELE NORDEN
I NESTEN FIRE DAGER
FRA OKTOBER OTTE AFTEN
TIL OKTOBER ELLEVE MIDDAG
KLOGE ORD
OG OGSÅ LIDT MUSIK
GOD LANGSOM MUSIK
FOR HVORFOR SPILLE HURTIGT
NÅR MAN GODT KAN
SPILLE LANGSOMT.
HELVIK VAR STEDET
DET STÅR DER ENDNU
HEL SOM I HIMLEN
ELLER MÅSKE HELLVIK
SOM I HELVEDE.
I SÅ FALD ET PARADISISK HELVEDE
MEN NU TIL SAGEN
HVAD HØRTE DE OM
BYTTERINGE
HVOR TO ELLER TRE ELLER FLERE
MÅSKE MANGE FLERE
MÅSKE MANGE MANGE FLERE
KÆRLIGE MENNESKER
GØR TING FOR HINANDEN
HELT FRIVILLIGT
SÅ DE HVER GANG BLIVER RIGERE
OM DE KØBER ELLER SÆLGER
MED PLUS ELLER MINUS
PÅ KONTOEN
MED GRYN ELLER JANTER
SKEJSER, SLANTER, SPIR
YOU NAME IT
MEN UDEN RENTER
UDEN MØNTER
UDEN SEDLER
BARE SORTE TAL
ELLER RØDE TAL
DE ER LIGE GODE
ELLER ER DE RØDE ALLERGODEST?
DE FIK OGSÅ MAD
DEJLIG SUND MAD
LAVET AF KÆRLIGE MENNESKER
OG GODE RÅVARER
OG KAGE
MASSER AF KAGE
ENDDA EN MED BOGSTAVER
LETS VELKOMMEN.
LOCAL EXCHANGE TRADING SYSTEM
LOCAL EMPLOYMENT TRADING SCHEME
YOU NAME IT
DET KOM FRA CANADA
FRA EN VIS MICHAEL LINTON
DERFRA SPRANG DET
TIL NEW ZEALAND
AUSTRALIEN
STORBRITANNIEN
NEDERLANDENE
SVERIGE OG NORGE
JA SELV TIL LILLE DANMARK
OG ANDRE STEDER
MÅSKE MANGE ANDRE STEDER.
HVORDAN KAN MAN BYGGE
ET HELT HUS
NÅR MAN KUN HAR TRÆ
OG SØM
SPIR HEDDER DE OGSÅ
OG VERKTØJ
OG LEDIGE HÆNDER
MEN MANGLER TOMMER
ELLER CENTIMETER
FOR DEM MÅ MAN LÅNE
AF NOGLE AF DE SAMLERE
DER HAR SAMLET MANGE
TOMMER ELLER CENTIMETER
OG GEMT DEM I KÆLDRE
MED HENBLIK PÅ UDLÅN
TIL DEM DER KUN HAR FÅ
ELLER SLET INGEN
TOMMER ELLER CENTIMETER.
DE ANDRE MÅ PÆNT LÅNE
MEN DET ER IKKE GRATIS
DE MÅ BETALE TILBAGE
MED FLERE
TOMMER ELLER CENTIMETER
RENTER KALDER DE DET
SÅ DET ER IKKE SÅ GODT
HVIS MAN IKKE HAR RÅD
TIL AT LÅNE
TOMMER ELLER CENTIMETER.
HVIS TO MENNESKER
BLIR ENIGE OM
AT BYTTE
FOR EKSEMPEL TJENESTER
OG ENES OM EN PRIS PÅ
FOR EKSEMPEL TUSIND KRONER
HVOR MANGE PENGER ER DER SÅ?
TUSIND I MINUS
OG
TUSIND I PLUS
HVOR MANGE ER DET I ALT?
HVIS TO ANDRE MENNESKER
ELLER DE SAMME TO
BLIR ENIGE OM
AT BYTTE
FOR EKSEMPEL NOGET
TIL TI TUSIND KRONER
HVOR MANGE PENGE ER DER SÅ?
TI TUSIND I MINUS
OG
TI TUSIND I PLUS
HVOR MANGE ER DET I ALT?
FORARBEJDET VAR GJORT
IKKE MINST AF INGERID
FRA NESODDEN BYTTERING
OG ANDRE
KÆRLIGE HJÆLPERE
HERUNDER IKKE MINDST
DE DER ARRANGEREDE
DEN FØRSTE NORDISKE
KONFERENCE OM BYTTERINGE
I NORDLIGE SVERIGE
HÖGARNA I JÄMTLAND
I SEPTEMBER SIDSTE ÅR
ET GODT ÅR
LIGESOM DETTE
SOM VI KALDER
NITTENHUNDREDENITTIOTTE
DEN FØRSTE
AF DE ÆREDE TALERE
VAR LEIF FRA NESODDEN
HAN VAR EN TRAVL MAND
DEN DAG
MEN HELT ROLIG ALLIGEVEL
SOM ALTID.
HAN FORTALTE
OM BYTTERINGENS BETYDNING
FOR ØKOLOGI OG VELVÆRE
OG ØKONOMI
PÅ JAER SKOLE
OG SÅ SKYNDTE HAN SEG VIDERE
FOR DER VAR MARKED PÅ SKOLEN
NETOP DEN DAG
DET VAR OGSÅ VIGTIGT
OG RIGTIGT.
HELGE
FRA DEN HELLIGE TORP
MARIDALEN VED OSLO
HAVDE VÆRET I NEW ZEALAND
HVOR MAN KUNNE GÅ PÅ CAFÉ
OG NYDE LIVET
FOR GREEN DOLLARS
HAN MÅTTE KNIBE SEG
I ARMEN.
GUNVOR FRA ÅS
NABO TIL NESODDEN
HAVDE LÅNT EN BIL
FOR GRØNNE GRYN
OG IKKE BARE EN BIL
NEJ EN HEL MERCEDES
STATIONCAR
AF EN KÆRLIG MAN
DER IKKE SKULLE BRUGE
SIN AUTOMOBIL
FORDI HAN VAR PÅ REJSE
I USA
I FIRE MÅNEDER
ELLERS SKU DEN BARE STÅ
I GARAGEN
OG HELLER IKKE DER TJENE RENTER
NU BLEV DEN
OVEN I KØBET
PASSET KÆRLIGT.
HUN ER SELV GOD
TIL AT STRIKKE SWEATERS
GENSERE SIR DE I NORGE
OG BAGE KAGE
VÆLDIG GOD KAGE
MED KREM
OG MEGET ANDET
SELV COGNAC.
HVORFOR FISKER IKKE UNGDOMMEN
SAGDE GUNVOR
OG LEVERER FISK TIL DE GAMLE
SOM SIDDER PÅ VENTERUM
OG SER TV
OG VENTER PÅ SOVEPILLER
ER DET DET DE UNGE VIL
NÅR DE BLIR GAMLE
ELLER VIL DE UD OG FISKE
FISK TIL DE GAMLE
SÅ DE IGEN KAN BLI FRISKE
SOM FISK.
HVEM FÅR MEST
UD AF
AT GØRE NOGET
DEN DER GØR NOGET
ELLER DEN ANDEN
DER FÅR GJORT NOGET
DET ER ET SPØRGSMÅL.
GIV TID
I STEDET FOR TING
TIL FØDSELSDAGE
OG JUL
OG ANDRE HØJTIDER
OG LAVTIDER
SAGDE GUNVOR
HUN HAVDE KØRT FOR SIN FAR
SIN GAMLE FAR
DER VAR BLEVET SÅRET
I KRIGEN
OG GERNE VILLE OP
AT SE STEDET IGEN
OG MØDE DE ANDRE KAMMERATER
AT DU GIDER SAGDE NOGEN
MEN DET BLEV EN GOD GAVE
MÅSKE DEN BEDSTE
TID.
DEN SOM HAR DEN STØRSTE GÆLD
DET STØRSTE MINUS
RØDE TAL
ER DEN RIGESTE
FOR DEN
DET VÆRE SIG EN HAN ELLER HUN
HAR FÅET NOGET
MEN ENDNU KUN GIVET
TAL
SORTE TAL
TIL GENGÆLD
INDTIL VIDERE.
MÅSKE KUNNE MAN
GÅ SÅ VIDT
SAGDE MATS FRA STOCKHOLM
AT MAN TILBØD KOMMUNEN
DEN MAN BOR I
OG SELV ER EN DEL AF
JA FAKTISK SELV EJER
AT LØSE
SOCIALE PROBLEMER
OG SPARE KOMMUNEN
DEN MAN BOR I
OG SELV EJER
FOR MANGE PENGE
I UDGIFTER TIL LÆGER
OG ANDRE SOM TJENER
PENGE
PÅ NÆSTENS ELENDIGHED.
BOSSE FRA GØTE-
BORGS HØJERE UNI-
VERSELLE
HUMANØ
KOLOGISKE
STED FOR DE KLOGE
FORTALTE OM JORDEN
OG ARBEJDETS MØJE
OG PENGENES MAGT
SELV OM DE BARE
ER PSYKOLOGI
MENTALE FORETEELSER
HJERNESPIND.
PER FRA DET SVENSKE
NORDISKA SPARLÅN
FORTALTE OM RENTER
OG INDKØB OG ARBEJDE
RENTER SOM VOKSER
OG VOKSER OG VOKSER
SÅ BUKSERNE SPRÆNGES
AF BARE LUFT.
I BIBELEN STÅR DER
SAGDE PER
OG DET SKAL NOK PASSE
AT DEN SOM HAR
HAM SKAL DER GIVES
OG HAN SKAL FÅ OVERFLOD
MEN DEN SOM IKKE HAR
FRA HAM SKAL ENDOG DET TAGES
SOM HAN HAR.
MUSLIMER MÅ IKKE TAGE
RENTER
SAGDE PER.
SKA VI SÅ ALLE VÆRE MUSLIMER
ELLER SKA VI BARE
LA VÆR Å TA RENTER
OG VÆRE LIGE GODE VENNER
FOR DET.
HENK DER KU SPILLE
GUITAR
SÅ FUGLENE SANG
I ENS HOVED
TALTE ROLIGT OG STILLE
MED STORT ENGAGEMENT
OM UNIVERSITETET I GLESBYGDEN.
VI ER NU FRIE
SAGDE HENK
OG VI MÅ BRUGE
DEN FRIE TID
TIL AT ÆNDRE
SAMFUNDET
VI LEVER FORTSAT
I NEOKAPITALISMEN
BARE ORDET.
HVORDAN FÅR MAN
MAGTHAVERNE TIL
FRIVILLIGT AT GIVE
AFKALD
PÅ DE AF DERES PRIVILEGIER
SOM BEROR PÅ UDNYTTELSE
AF ANDRE
SOM IKKE ØNSKER
AT LADE SEG UDNYTTE
SAGDE HENK
DET ER VEL
ET GODT SPØRGSMÅL.
GUNVOR TALTE
MED GLØDENDE KINDER
OM RØDØY
HVOR DE HAR
NORGES MINDSTE BYTTERING
TÆT VED POLARCIRKELEN
DER MÅ VI OP.
SÅ VAR DER
EIRIK
SOM ER SAME
OG OPRETTEDE
SVERIGES
MÅSKE FØRSTE
BYTTERING
MALINGSBO-PROJEKTET.
DET STOPPEDE
FORDI MYNDIGHEDERNE
SKATTEMYNDIGHEDERNE
IKKE VILLE TILLADE
AT MAN BETALTE
SIN SKAT
I LOKAL VALUTA
HVORFOR SKULLE DEN
IKKE VÆRE LIGE SÅ GOD
MINDST.
TIL SIDST KOM GAUTE
DEN UNGE MAND
MED DET KLOGE HOVED
HAN HAR NOK ARVET DET
HAN PÅSTOD
AT FORANDRING ER MULIG
HAN ER SÅ UNG ENDNU
HAN TABTE TRÅDEN
MEN FIK DEN IGEN
UDEN AT RYSTE PÅ HÅNDEN
FOR DE TROEDE PÅ HAM
FORANDRING ER MULIG
MED EDB OG INTERNET
OG KRYPTOGRAFI
ELLER UDEN.
DEN SIDSTE AFTEN
VAR DER FEST
MED LAKEREDE TÅNEGLE
OG MERE GOD MAD
OG ØL OG SÅGAR VIN
NORSK ØL
MEN IKKE NORSK VIN
OG GODE SNAKKE
OG NOGEN GIK
SÅGAR I VANDET
DET VAR IKKE SÅ KOLDT
SOM NÅR DER ER IS PÅ.
SØNDAG MORGEN
EFTER FESTEN
VAR DER STADIG NOGLE
TAPRE SJÆLE
DER LAGDE PLANER.
PÅ DEN VIDERE VEJ
MÅ VI KOMMUNIKERE
DET VIL KLAUS TA SIG AF
SOM ANKERMAND I NORGE
MED KOMPUTER OG E-MAIL
klauss@stud.ntnu.no
OG GAUTE OGSÅ
MED DISKUSSIONSFORUM
www.div.org/LETS/
HVA SIR I SÅ
OG EN HJEMMESIDE
www.lets.pp.se/LETSLinkNorden/
HVA SIR I SÅ
MAN SKA BARE KU SURFE
SØG SÅ SKAL I FINDE
STÅR DER.
DE SLUTTEDE MED
AT VEDTAGE
AT NÆSTE ÅR
DET MED TRE NITALLER
I OKTOBER MÅNED
SANDSYNLIGVIS
SES DE IGEN
OG MÅSKE OGSÅ ANDRE
TIL DEN TREDJE
NORDISKE KONFERENCE
OM
LETS
BYTTERINGE
ALTERNATIV ØKONOMI
I DANMARK
TORBEN ER ANKERMAND
OM GUD VIL
OG EN MASSE HJÆLPERE.
I nogle af rollerne:
INGERID Straume
HELGE Torp
GUNVOR Seip
MATS Jovel Halden
BOSSE Ljungqvist
PER Almgren
HENK Pelgrom
EIRIK Myrhaug
GAUTE Amundsen
KLAUS Stafto
TORBEN Hansen
KONTAKTLISTAN hittar du här.
Länkar hittar du här.