Nyheter

Här kommer litte nytt och bytt som inte passar in på någon av de andra sidorna. Lite skvaller från bytesvärlden helt enkelt.
00-12-19
Det kom ett mail från en canadensiskt vän med en massa information om vad som händer där ute i världen vad gäller byteshandel och lokala valutor. Låt oss uppmuntras av att bytesgrytan kokar på många håll:

Community Currency Systems (CCS)
International Progess Report
December, 2000
My purpose in writing to you is to inform you about this program if you have not already heard
about it, and to bring you up to date on developments during the past year.
I include information from Latin America, Asia and Africa. I am pleased
to report that this program continues to develop and spread. There are now
Community Currency Systems operating in 16 countries in the Global South,
and in approximately 35 countries worldwide.
For detailed information on the programs mentioned below, and to contact
the coordinators of these programs directly, please see the website
dedicated to this program at http://ccdev.lets.net.
Kind Regards and Greetings from Indonesia,
Stephen DeMeulenaere

Latin America
Latin American Socio-Economic Solidary Network (REDLASES):
This network, founded in Buenos Aires last December, proceeds with
discussion & consultation support provided throughout Latin America.
http://redlases.org.ar

Argentina:
I recently received a report from Horacio Covas, one of the leaders of the
Global Exchange Network (Red Global de Trueque (RGT)) that their network
has surpassed 500,000 members in 500 systems nationwide in 6 years. They
are considering some changes to their internal monetary system in 2001 to
improve servicing to members and function of the system.
http://www.truequeclub.com
Uruguay:
The Global Exchange Network continues to expand in Uruguay.
Chile:
The first Global Exchange Network systems in Chile have been started in
Santiago this year.
Brazil:
A major conference on 'Work and Economic Solidarity: Political Strategies
for Involvement' recently took place in Sao Paulo. Community Currency
Systems programs continue, some with provincial government support. There
is some talk of a hybrid microcredit/community currency program.
Mexico, El Salvador, Ecuador, Colombia, Venezuela:
Community Currency Systems projects continue to progress in these countries.

Asia:
Thailand:
The Thailand Community Currency Systems (TCCS) program continues in the
villages of Kud Chum, eastern Thailand. The system was launched in the
spring of this year, after more than a year of planning and fieldwork.
Indonesia:
The Indonesia Community Currency Systems (ICCS) program of YAPPIKA began
in June of this year. A research program with the Regional Central Credit
Union in Yogyakarta, central Java, will begin in January. Workshops for
South Sulawesi and elsewhere are being planned.
Japan:
Due to several books on CCS being published in Japanese, in addition to
the support of some government officials and academics, CCS programs are
developing well.

Africa:
Senegal:
Although recent activities have not been reported, secondhand information
reports that the 15 systems in Senegal continue to function well.
South Africa:
The South African New Economics Foundation is supporting Community
Currency System developments there, which are in the early planning stages.
Implementation is set for 2001.Community Currencies in Asia, Africa & Latin America Website:
The http://ccdev.lets.net website continues to receive between 15 and 35
visits per day, from a total of 90 countries. The site is regularly
checked and updated.

Conclusions
In the last few years, Community Currency Systems (CCS) have been
spreading quickly throughout the Global South. Six years ago, there were
two countries with CCS programs in the Global South: Mexico and Argentina.
The last three years has seen CCS programs started in 14 more countries,
along with government recognition of traditional currency in Papua New
Guinea, for a total of 17 countries. A number of multi-lateral development
agencies have become involved, providing professional support and in some
cases funding to these programs.
However, these programs are still quite new and few people know about it.
Those of us working with these programs would like to improve our
connection with larger international bodies and seek an audience or network
for presenting our concept and work, and we hope to disseminate information
about our emerging field to those who are willing to discuss and explore
with us.
If you are interested in this program, we welcome your involvement and
support. Please feel free to share this message with others who may be
interested.
kind regards,
Stephen DeMeulenaere

00-06-14
Nyslott bytesring i Finland och bytesringarna i Göteborg har fått nya hemsidor, och ändrad kontaktinformation.

99-12-23
Kontaktlistan är äntligen uppdaterad, och höstens nyhetsbrev från LETSLinkNorden är utlagt. Hurra!

99-07-13
Rolf Bergdahl har suttit och knåpat ihop ett eget bokföringsprogram för datoriserade byteshandlare. Skapat aför Lundby Bytesring
LETSBok 1.4 heter det, och så här låter beskrivningen: (Tack till David Brunhage för tipset)

Ett svenskt bokföringsprogram för bytesringar ligger nu uppe på internet för nedladdning. Det är Shareware, vilket ungefär innebär att det är fritt att använda. Det är skrivet för PC med Windows95/98. Det finns på http://www.mjuk.net/bytesring/letsbok.html
Tack för uppmärksamheten

99-03-17
Ett nytt Nyhetsbrev från LETSLinkNorden har anlänt och är nu utlagt här också.
Mediasidan är uppdaterad, liksom även Kontaklistan.

98-11-20
Kontaklistans finska sektion är uppdaterad.
Och plötsligt visade det sig att det finns en faslig massa bytesringar i Finland också. Kul!

98-11-06
RAPPORT FRÅN LETS LINK UK-KONFERENS I PORTSMOUTH
-Oscar Kjellberg

Den 16 oktober besökte jag de engelska LETS-föreningarnas gemensamma utvecklingsorganisation LETS LINK UK och deras årliga kongress. Det blev ett spännande möte med ett stort antal engelska meningsfränder.

Inledning
Årets LETS LINK UK-konferens handlade om kompletterande valutor. Konferensens ordförande, Pat Conaty från Birmingham, inledde med att sätta den globala ekonomiska krisen i perspektiv. Den hotar att bli den största sedan depressionen på trettiotalet. Den gången slutade krisen som ett resultat av de stora investeringar som först Hitler och sedan de allierade gjorde för att genomföra det andra världskriget. Efter kriget blev återuppbyggnaden av det förödda Europa en motor för tillväxt och ökad välfärd. Nu står vi åter inför en depression och ekonomerna tycks inte ha en aning om vad vi kan göra för att undvika eller komma ur krisen.

Det ekonomiska nuläget, Jan Wyllie
Jan Wyllie från Trend Monitor International presenterade en analys av det globala ekonomiska läget. Den globaliseringens tidvattenvåg som sveper undan industrier, har redan nått lokala ekonomier och kulturer. Kommer man nu, när tidvattnet sköljer över tigerekonomier och valutor, att ompröva sina antaganden i den konventionella ekonomiska teorin? En trefaldig storm är på väg att drabba den globala ekonomin, menar Wyllie. Först Rysslands, Kinas, Japans och Brasiliens ekonomier som kraschar, sedan Euron och slutligen millennieproblemet, Y2K. Kan de lokala valutorna komma att ganska snart bli våra livbåtar om vår nationella valuta sjunker?

Ökat intresse för lokala valutor, James Robertson
James Robertson menade att de lokala valutorna skulle komma att bli viktiga komplement till de nationella och den europeiska. Ekonomerna är dock förvånansvärt lite intresserade av lokala valutor och de kommer inte att vara pionjärer utan efterföljare. Deras uppgift kommer att i efterhand utveckla en teori och att förklara de kompletterande valutorna för vanligt folk. Vi bör inte dra oss tillbaka till den lilla lokala ekonomin, sade han, den kommer att bli viktigare nu. Vi behöver en människonära och ekologiskt uthållig ekonomi. LETS, och andra organisationer, har en viktig uppgift i att informera och utbilda allmänheten i lokal ekonomi. Sina tankar om detta utvecklar han i en ny pamflett (80 sidor) i Schumacher Societys nya skriftserie kallad Schumacher Briefings, "Transforming Economic Life: A Millennial Challenge".

Borde det inte vara så för alla att valet mellan valuta borde varafritt? Skall valutor växa fram genom beslut och planering uppifrån eller bör de växa fram organiskt underifrån som svar på ett behov hos medborgarna? Ett system med en enda valuta tvingar olika regioner att föra ungefär samma sysselsättnings- och inflationspolitik även om deras värderingar och förutsättningar skiljer sig åt. Denna invändning har gjorts av många ekonomer bl.a. Milton Friedman. De tycks dock inte inse att samma kritik skulle kunna riktas mot USA och dollarn.

Medborgarna i England, Sverige och några andra medlemsländer som inte kommer att delta i Euron från början, kommer att ha möjlighet att kunna välja mellan europeisk och nationell valuta i sina vardagliga transaktioner. Det är en fördel som inte tyskar och fransmän kommer att ha. Frågan om valutor är viktig och LETS-medlemmar och andra intresserade av lokal ekonomi, bör absolut delta i den.

James berättade avslutningsvis att han på senare tid hade arbetat mycket med ny-ekonomirörelsen SANE i Sydafrika. De håller bland annat på att utveckla ett transformationsscenario med dels en ny lokal valuta kallad BATA dels medborgarlön som två viktiga inslag. Detta och ytterligare utveckling av LETS-systemen kommer att ge oss idéer om hur vi kan utveckla den lokala ekonomin.

Lokala valutor ger skydd när nationella valutan attackeras, Bernard Lietaer
Pengar är för oss som vattnet är för fiskarna, säger professor Bernard Lietaer, som är designer till EU:s singelvaluta Euro. Han är nu research fellow vid Center for Sustainable Resources vid Berkleyuniversitetet i Kalifornien. I sin kommande bok, "The Future of Money" förespråkar han en bred användning av lokala valutor. (Se också hans hemsida www.transaction.net/money).

Han argumenterade för att risken för en ny världsdepression var mycket stor. De strukturella förändringarna har gjort att storkapitalet inte längre är stabiliserande, det har blivit destabiliserande. Under Nixons regering lossades dollarn kopplingar och blev rena fiatpengar dvs ett papper som man inte längre kan växla in mot t.ex. guld. Detta har, tillsammans med Reagans, Thatchers avregleringar och Bakerplanen på 80-talet och den nya sammansmältande data- och kommunikationsteknologin, gett oss en global kapitalmarknad som är öppen dygnet runt. Denna strukturella förändring har gjort att regeringarna har förlorat makten till marknaden som inte kontrolleras av någon.

Som om inte detta skulle räcka har vi nu två ytterligare prövningar, Euron och Y2K-problemet. Lietaer menade trots detta att Euron skulle ge oss fördelar som motiverade dess införande. Den ger oss en chans att få en viss kontroll över vad som händer globalt. Men, tillägger han, vi kommer också att behöva lokala valutor. Med Euron kan vi inte finjustera politiken i skilda regioner men den kommer att ge oss ett visst skydde vid attacker mot de nationella valutorna. De lokala valutorna skall komplettera de nationella valutorna och konstrueras för att användas vid transaktioner i en lokal samarbetsekonomi som lever sida vid sida med en konkurrensekonomi. Genom den lokala valutan får vi ett skyddsnät under den nationella valutan.

Antalet lokala valutor i världen har vuxit exponentiellt under de senaste åren. En sådan tillväxt är inte något unikt, det har förekommit vid tidigare depressioner. Det unika denna gång är att tillväxten kommer före krisen vilket kanske är ett tecken på den kommande krisens omfattning, säger han.
Beträffande det pionjärarbete för lokal ekonomi som bl.a. utförs av dem som är engagerade i LETS-verksamheten lämnade han tre rekommendationer. För det första är det nu dags för den konventionella ekonomiska teorin att utveckla begrepp och teorier för kompletterande valutor. För det andra rekommenderade han att man inte använder transaktionsavgifter för att bekosta administrationen av de lokala valutorna. Istället bör man regelbundet göra en procentuell nedskrivning av saldot på kontona. Hans tredje och sista förslag var att man på olika sätt ökar anslutningen och användningen av dessa valutor. Man bör ansluta LETS-systemen till hälsovårdsvalutor och liknande. Man bör involvera lokala företag, de har klara fördelar av att kunderna använder en viss andel lokala pengar när de handlar. Man bör använda smartcards eller liknande teknik för att minimera hanteringskostnaden och man bör utnyttja Internet för att skapa automatiska clearinghus där man kan växla olika lokala valutor mot varandra.
Du är besökare

sedan 1998-11-06

http://www.lets.pp.se e-mail: info@lets.pp.se

Uppdaterad