Mac hemma:
Så gör du egna Valentinkort
När du plötsligt får ingivelsen att göra
ett vackert kort till din älskade på Alla hjärtans
dag inser du den bistra sanningen. Man kommer inte långt med
ordbehandling.
Christina Svensson
Så fort det gäller dokument med lite mer komplicerade
kombinationer av text och bild, kanske i lager på varandra,
infinner sig behovet av något mer...
Det finns mer. Det finns objektgrafik. Följ med oss på
en resa in i objektgrafikens förtrollade värld, där
(nästan) allt är möjligt.
Objekt..vaddå sa du?
Morgontidningen, broschyren med extrapriser, reklamaffischerna
på stan alla är de gjorda i någon form av objektgrafikprogram.
Lite tjusigare heter det Desktop Publishing; det område där
Macen med god hjälp av Adobe, snabbt blev, och fortfarande
är, den dominerande datorplattformen.
Idag finns det många olika objektgrafikprogram, allt från
proffsprogram som Quark Xpress och Adobe Pagemaker, ner till exempelvis
objektgrafikdelen i Claris Works. Det är där vi ska börja.
Grunden är i mångt och mycket densamma, oavsett vilket
program vi använder.
Som namnet antyder handlar objektgrafik om objekt. Allt vad vi gör
här; bildelement, streck, rektanglar, textstycken, utgör
självständiga enheter, som vi kan flytta runt och ändra
på lite hur som helst. Ungefär på samma sätt
som i ett collage.
Alla objekt hamnar också i ett alldeles eget lager. Det kan
bli rätt många objekt, och lager, att hålla reda
på till slut. Månget hår har slitits i förtvivlad
jakt på objekt som gömt sig i ett lager bakom någonting
annat.
Men nu går vi händelserna i förväg. Låt
oss börja från början. Det är strax Alla Hjärtans
Dag och innan dess har vi lite att göra.ë
1. Skapa ett dokument
Det kan vara en god idé att först rita upp hur
kortet ska se ut. Datorer i all ära, men ingenting slår
ändå papper och penna när det gäller
att göra snabba skisser. När vi på ett ungefär
har grunddragen klara äntrar vi så tangentbordet.
Vi börjar med att skapa ett nytt objektgrafikdokument
i Claris Works. På skärmen visar sig ett tomt rutigt
ark. Rutnätet är inte till för att spela luffarschack
på utan är hjälplinjer för att placera
in saker och ting exakt. Om du tycker att de mest är
i vägen kan du förståss ta bort det. Välj
då Göm rutnät i menyn Tillval.
I samma meny finns alternativet Stödraster. Slår
du på det kommer dina objekt automagiskt att klamra
sig fast vid vissa förutbestämda positioner på
arket.
Nu är det dags att ange hur stort kortet ska vara. Claris
standardsida motsvarar ett A4, men det kan kännas väl
stort för ett kort. Kanske A5 är mer lagom?
Ett sätt att direkt få en lagom stor yta att arbeta
på är att välja Utskriftformat i Arkivmenyn.
Där kan vi till exempel ange kuvertformatet C5, som ungefär
motsvarar A5. Här finns också alternativ för
stående eller liggande papper.
Utskriftsformat.
Här kan du välja ett lagom format för ditt
kort.
Kuvertet är visserligen något större än
vad kortet kommer att bli, så vi får tänka
på att göra ordentliga marginaler via menyn Utforma
och Sida.... På skärmen syns nu hela arbetsytan.
Ett annat sätt är att arbeta med den befintliga
A4-sidan. Men då måste vi ge akt på måtten.
Linjalen kan då komma väl till pass. Den finns
i Tillvalsmenyn. För säkerhets skull ska vi dra
ett streck med hjälp av linjeverktyget vid 148 mm (en
A5 är 148x210 mm). Strecket tar vi sedan bort innan vi
skriver ut kortet.
|
2. Verktygen
Verktygspaletten. Till vänster på sidan
ligger verktygspaletten. Om den inte genast infinner sig där
ropar du fram den via Visa verktyg i Fönstermenyn.
[Pil] Markera och flytta objekt
[A] Skapa textfält
[Kalkyl] Skapa kalkylfält
[Pensel] Skapa punktgrafikfält
---------------------
[Linjeverktyg] Gör diagonala eller raka linjer
(håll ner skift när du drar för att göra
spikraka streck)
[Rektangelverktyg] Rektanglar (håll ner skift
när du drar för att få kvadrater)
[Verktyg för avrundade rektanglar] Rektanglar
med rundade hörn (skift för kvadrater)
[Ovalverktyg] Ovaler (vill du göra cirklar håller
du ner skift)
[Bågverktyg] En båge
[Polygonverktyg] Figurer bestående av vinklar
och raka linjer
[Frihandsverktyg] Ritar som en penna
[Bezigonverktyg] Figurer med bezierkurvor
[Verktyg för regelbundna polygoner] Slutna liksidiga
polygoner
[Pipetten] Pipetten används för att ta upp
färgprover
[Fyllningsfärgspaletten] Ange färg, mönster,
textur och förtoning på fält
[Linjefärgspaletten] Ange färg, mönster,
tjocklek och ändpunkter på streck och kanter
Transparens.
Här väljer du om dina objekt ska vara genomskinliga
eller fyllda.
När vi gör en ruta med hjälp av rektangelverktyget
skapar vi ett objekt som har en yta och en kant. Kanten kan
vi ändra på med hjälp av linjepaletten, och
på motsvarande sätt kan vi fylla den på olika
vis via fyllningsfärgspaletten. De första två
rutorna i mönsterfyllningspaletten ska vi lägga
särskilt märke till. Väljer vi den första
med två vita rutor blir rektangelns fyllning genomskinlig.
Om vi istället väljer den med en svart och en vit
ruta kommer rektangelns fyllning att vara ogenomskinlig, och
kan alltså färgläggas. Samma förhållanden
gäller för linjer.
Det finns ett gäng färdiga mönster, texturer
och förtoningar att använda, men vill du mer än
så går det också bra att göra egna.
I Tillvalsmenyn finns alternativen för dig som
vill ändra.
Klicka och dra
När vi klickar i ett objekt får det små
handtag runtom. Om vi klickar någonstans utanför
objektet försvinner handtagen, och därmed markeringen.
Genom att markera ett objekt och dra kan vi flytta runt det
på sidan.
Textfält skapar vi genom att välja textverktyget
och börja skriva. Markera texten och välj typsnitt,
storlek och färg som vanligt. Genom att klicka utanför
textfältet förvandlas det så till ett objekt
som vi kan flytta runt som vilket annat objekt som helst.
Vill vi ändra någonting i texten dubbelklickar
vi bara i den. Ett tips är att göra nya textfält
för varje nytt textavsnitt så att varje del utgör
en självständig enhet.
Att ändra på saker och ting
Det finns flera olika sätt att göra många
saker. Att ändra ett objekts storlek kan exempelvis göras
genom att dra i objektets handtag. För att bevara bildens
proportioner trycker vi ner skifttangenten samtidigt som vi
drar.
Ett annat sätt att ändra ett ojekts utseende och
placering är via Måttpaletten som kallas
fram från Tillvalsmenyn. I den kan vi exakt bestämma
ett objekts position, bredd, höjd och lutningsvinkel.
Ett tredje sätt är via Ordnamenyns olika
alternativ. Välj till exempel Rotera... och skriv
in önskad lutningsvinkel i dialogrutan, eller välj
Rotera manuellt... och ta själv tag i ett objekts
handtag och snurra med hjälp av roteraverktyget. Ett
verktyget som för övrigt är så förtjust
i att snurra på saker och ting att det inte slutar förrän
du avmarkerat kommandot i menyn.
Vart tog den vägen?
De olika objekten lägger sig i lager på varandra,
där varje objekt har ett eget lager. Via menyn Ordna
kan vi välja att flytta dem upp eller ner i lagerordningen.
Det kan bli rätt knepigt att hålla reda på
allt om man har många objekt i sin layout. Ibland kan
något objekt hamna bakom ett annat och försvinna
helt ur blickfånget. Det är dock ingen fara; det
finns kvar, det är bara det att det tillfälligtvis
är skymt. Men för att slippa ägna tid åt
att flytta runt allt i jakten på det lilla elände
som hamnat underst finns vissa knep att ta till. Ett sådant
knep är det fiffiga kommandot Gruppera i Ordnamenyn.
När du pusslat ihop flera objekt till något som
känns som en färdig enhet markerar du alla ingående
objekt (håll ner skifttangenten medan du klickar på
var och ett av dem) och väljer Gruppera vips
har de nu förvandlats till ett enda objekt. Vill du senare
ändra någon detalj i helheten väljer du bara
Dela upp.

Rotera.
För att vrida ett objekt kan du använda kommandot
Rotera manuellt... och själv snurra och dra, eller
skriva in nya värden i Måttpaletten.
|
3. Använda bilder
I Arkivmenyn i Claris Works hittar du flera olika
Bibliotek med bilder av olika slag. För att använda
någon av dem drar du bilden till ditt dokument. Eller
trycker på knappen Använd. Du kan också
lägga in egna bilder i dessa biblioteket.
Om du inte tycker att Claris bibliotek räcker till kan
du alltid hitta bilder på Internet, eller kanske har
du andra bildbibliotek på datorn, eller på någon
CD. Ofta kan du placerar in bilden i ditt dokument bara genom
att dra och släppa den där (om den är öppen).
Annars väljer du Arkiv -> Sätt in dokument...
och väljer den bild du vill använda via dialogrutan.
Claris är ett snällt program och läser de flesta
bildformat.
Kanske vill du bevisa din konstnärliga förmåga
och rita något själv? (Nåja, datorer är
väl kanske inte de mest välvilliga tolkarna av ens
egna tecknarambitioner, men men, det är ditt kort, du
gör ju som du vill...) Välj frihandsverktyget och
sätt igång. Eller välj penseln längst
upp i verktygspaletten och skapa ett punktgrafikfält
som du kan rita och måla i med hjälp de nya ritverktyg
som också har poppat upp i verktygspaletten. När
du ritat klart klickar du bara utanför rutan, och vips
är den också objektifierad.
|
4. Gör egna figurer
Det går att bygga allt möjligt med hjälp
av de olika formerna i objektgrafiken. Några rektanglar
och två cirklar blir en lastbil. Två bågar
blir en vas. Några bezigoner blir stjälkar och
blad. En oval och en polygon blir en tulpan. En oval och ett
varv med bezgonverktyget blir till en blomma. Bezierkurvor
skapar du genom att klicka med musen på de ställen
där du vill ha fästpunkter för kurvan. Avsluta
den sedan genom att dubbelklicka.
Vi kan göra ännu mer komplicerade former genom att
ansluta änden på ett objekt till startpunkten på
ett annat. Det gör vi genom att kopiera det ena objektet,
välja Omforma i Ordnamenyn och sedan markera
änden på det andra objektet och välja Klistra
in från Redigeramenyn.
När vi så byggt en massa saker kan vi nu börja
ändra på allihopa.
Redigeramenyn har alternativ för att ändra
ett och annat. Vi kan till exempel göra om hörnen
på en rektangel från skarpa till rundade, eller
ändra en båge så att den blir en tårtbit
med kanter runt om. Samma dialogruta för ändringar
kommer vi åt också genom att dubbelklicka i dessa
objekt.
Verktyget Omforma i Ordnamenyn är en användbar
liten rackare som vi kan använda för att töja
och dra i våra bågar och polygoner, bezigoner
och frihandsfigurer i stort sett hur som helst. När vi
klickar i fästpunken i en bezigon eller frihandsfigur
ser vi ett litet streck med två handtag i ändarna.
Dessa handtag kan vi dra i för att på så
viss ändra fästpunktens vinkel. När vi töjt
färdigt väljer vi bara omforma igen så fixeras
formen.
Om vi slutligen ledsnat på alla runda former och vill
ha en kantigare tillvaro (i alla fall vad gäller våra
polygoner, bezigoner och frihandsfigurer) finns till vår
hjälp kommandona Runda inte av och Runda av
i Redigeramenyn.

Omforma.
Det mesta går att ändra. Dra i handtagen för
att ändra fästpunkternas vinkel.
|
5. Bilda bakgrund
Sådär. Nu börjar det växa fram ett kort.
Men bakgrunden har vi ju glömt bort! Det är lätt
hänt, och ingenting att oroa sig för.
Egentligen ska man ju börja med bakgrunden, men i datorernas
fantastiska värld är detta inte något större
problem här kan vi göra bakgrunden sist. Antingen
i ett separat dokument som vi sedan klistrar in och lägger
underst med hjälp av Ordnamenyn. Eller genom att
välja Redigera bakgrund i menyn Tillval.
Det ger oss en tom sida där vi kan jobba med kortets
bakgrund helt ostört.
TIPS: Förutom att göra bakgrunder till vackra
kort kan vi via objektgrafikens Redigera bakgrund också
göra fina bakgrunder och dekorer till andra dokument
som till exempel brev.
En sak att tänka på när vi gör egna kort
såhär är att vår skrivare är vår
största begränsning. Det hjälper ju inte att
vi gör tokvackra kort om de sedan ska skriva ut på
en gammal Stylewriter I med svårartade bandningstendenser.
Det är alltså något vi måste ha i bakhuvudet
när vi gör våra färg- och motivval. Mörka
kompakta färger kan ta sig bra ut på skärmen,
men blir inte fullt lika lyckade i utskriften.
Vi väljer att göra ljusa bubblor; ovalverktyget,
ingen linje i linjepaletten, och så fyller vi dem med
en förtoning. Vi kan göra några bubblor och
sedan hämta fyllnings- och linjeattribut från den
första med hjälp av pipetten. Vi för över
attributen till de andra bubblorna genom att hålla ner
Äpple-tangenten samtidigt som vi klickar på dem.
Att sitta och fylla hela ytan med små bubblor kan ju
kännas rätt tröstlöst. Enklare blir det
med hjälp av Grupperakommandot som ger oss en
hel klase bubblor som vi snabbt kan kopiera och klista in
några gånger.
Vill du istället göra ett regelbundet mönster
väljer du Duplicera i menyn Redigera. Flytta
duplikatet till den plats du vill ha det i förhållande
till det första objektet och välj duplicera igen.
Nästa duplikat kommer nu att hamna på samma avstånd
från den första kopian vi gjorde.
När bakgrunden är klar och vi vill se vår
skapelse i all sin glans måste vi nu välja Visa
hela sidor i menyn Fönster. Där ser vi
hur vårt kort kommer att se ut med marginaler och allt.

Färga.
Med hjälp av pipetten kan vi enkelt kopiera fyllnings-
och linjeattribut.
|
6. Slutspurten
Tillverkningsprocessen går mot sitt slut. Om du gör
ett dubbelsidigt kort måste du tänka på hur
kortet ska vikas så att bilden verkligen kommer på
framsidan. Vill du göra någon text även på
baksidan kan du ju, om du vill, gruppera hela framsidesbilden
och vända den upp och ner via menyn Ordna och
Vänd vertikalt, så att du nu istället
kan jobba med kortets baksida.

Nästan färdigt.
Vänd framsidan upp och ner för att jobba med
baksidan. Glöm inte att ta bort hjälplinjen vi skapade
för att markera kortets framsida.
För att kortet ska ta sig bra ut bör du skriva
ut på lite tjockare papper. Beroende på vad du
gjort för bakgrund kan du också prova dig fram
med färgat eller mönstrat papper. Hoppas du blev
nöjd med ditt kort.
Nu återstår bara blommorna och chokladasken.
|
Texten var införd i MacWorld
nr 2 1999
|