Ett nytt lokalt ekonomiskt system

LETS

Valutan i LETS skiljer sig från andra. Den är lätttillgänglig, räntefri och stannar i lokalsamhället.

Under 1990-talet har flera lokala byteshandelssystem utvecklats runt om i den engelsktalande delen av världen, särskilt i Australien och Storbritannien. Liknande system har också uppstått oberoende av varandra på olika ställen USA, Europa, Japan liksom i Indien där en kombination av traditioner och förslavande skuldsystem har gynnat uppkomsten av hundratals olika former av lokal byteshandel.

I dessa samhällen har man upptäckt att lokal byteshandel har viktiga fördelar jämfört med vanliga pengar. LETS avviker i hög grad från det konventionella pengasystemet, som har avsevärda nackdelar.

Lätttillgängligheten

Det kanske viktigaste -- och mest revolutionerande -- draget i LETS är att valutan inte ges ut av någon central enhet, utan av var och en som är med i systemet. Detta skiljer också LETS från andra typer av lokala valutor, då -- precis som med nationella valutor -- en begränsad mängd pengar ges ut av en enda instans.

Valutan i LETS uppkommer i stället som ett resultat av handel. Den kan tillskapas av vem som helst som behöver den, när den behövs. Systemet kan fungera som en perfekt sammanlänkning mellan tillgång av varor och efterfrågan.

Om till exempel en person som lever på statliga bidrag och inte har några bnesparingar råkar ut för fel på vattensystemt mitt i smällkalla vintern, har hon normalt inte något annat att välja på än att ta ett räntebärande lån för att kunna betala rörmockaren. Med LETS-systemet kan hon omedelbart anlita rörmockaren och betala honom genast med vetskap om att hennes skuld till LETS inte bara är räntefri utan också kan återbetalas senare på något annat sätt.

Trots att pengar allmänt betraktas som ett bytesmedel är det ironiskt nog så att konventionella pengar lika ofta förhindrar handel, som de underlättar handel. I ett område där det är ont om pengar, bromsas -- trots att det finns stora rikedomar, mycken skicklighet, stora resurser och behov -- varje typ av handelsutbyte. Med LETS kan både ekonomiska och sociala utbyten ske när resurserna finns i samhället.

Kärnan i LETS är att systemet återställer det ursprungliga syftet med pengar; som ett bytesmedel. Handel utan pengar där transaktioner registreras som siffror i en dator, är kända saker för alla som har ett bankkonto eller använder kreditkort. LETS bokför transaktionerna på samma sätt -- oavsett om man använder en kassabok eller senaste datateknik. Men till skillnad från bankerna sköts det utan vinstsyfte och utan att det tas eller ges någon ränta.

Räntefritt

Eftersom varje medlem i ett LETS-system har samma möjlighet att skapa valuta, kan ingen få monopol på tillgången. Det kan inte bli ont om pengar. Därför kan de inte heller lånas ut mot ränta.

I vår kapitalintensiva värld finns räntorna dolda i priset på allting vi köper.
Enligt en tysk undersökning kan räntekostnaderna uppgå till 75 % av hyran för en bostad. Höga räntekostnader drabbar också kommuner, landsting och nationer, som måste vidarebefodra kostnaderna till skattebetalarna.

Storbritanninen lider som så många andra länder av en skuldkris. Familjer splittras under trycket av räntespiralen som leder till att skulder inte klaras och utmätningar. Arbetare förlorar sina jobb, när industrier flyttas till ett annat hörn av världen, där arbetskraft, mark och material är billigare.

I jakten på räntor har det nuvarande penningsystemet medfört stort elände överallt i världen. Enligt UNICEF svälter 30 000 barn ihjäl varje år som en direkt följd av skuldkrisen i tredje världen. Fattiga länder tvingas hela tiden producera mer för export, samtidigt som lokalbefolkningen svälter. Vår globala miljö och kommande generationer kommer också att få bära kostnaderna för att naturens reurser hämningslöst utarmas -- bara för att öka räntebetalningarna till bankerna.

Stannar lokalt

Den lokalt skapade valutan stannar i den lokala ekonomin . Där finns den alltid tillgänglig. Vanliga pengar däremot, som sätts in på bank, återinvesteras mycket sällan i det område de kommer från.

Människors pengar förs automatiskt bort i jakten efter den högsta räntan. De investeras i snabbväxande områden och ofta i stora kapitalprojekt för att de ska förränta sig snabbt. De finansierar till exempel projekt som ödelägger regnskogar, men bankerna talar inte om för kunderna vart deras pengar tar vägen, vad deras pengar används till.

I Amerika kan banklerna trots att Community Reinvestment Act finns, komma undan med att endast återinvestera 0,3% av lokalbefolkningens insatta medel på orten. Det innebär att etablerade lokala företag, små eller nya företag och alla de utan säkerhet inte har tillgång till lån. Lokalsamhället som helhet förlorar. I Storbritannien har bankerna ingen policy för återinvestering. Det finns ingen medvetenhet i frågan.

En lokal valuta kan börja täppa till läckorna eller "hägna in" den lokala ekonomin. Om valutan inte är konvertibel, kan den inte försvinna iväg. Valutan i LETS kan bara stanna och cirkulera inom systemet och stimulera till mer utveckling, arbetsinsatser och handel. Den lokala varuproduktionen gynnar också miljön -- den minskar onödiga transporter av vanliga förnödenheter, som t ex äpplen och päron från andra sidan jordklotet.

Liksom andra typer av lokala ekonomier, innebär LETS inte att man överger den vanliga valutan. Systemen utgör ett komplement till penningekonomin och kan hjälpa till med utvecklingen av den lokala ekonomin och bibehålla en inre stabilitet. När den lokala ekonomin blomstrar kan den ge skatter som bidrar till ekonomin som helhet och minskar beroendet av kapital utifrån.

Penningsystemet av idag har många allvarliga brister, vilket en kritisk analys avslöjar. Det kan ses som ett givet faktum i livet, men det system som är det dominerande idag är inte vårt enda val. Andra penningsystem existerar och kan lätt anpassas som kompletterande system för att öka tryggheten inför framtiden. En reformering av bank- och penningsystemet skulle skett för länge sedan, vilket även toppmän inom världens stora banker -- åtminstone privat -- tillstår.

Som en viktigt del i ekonomin, beter sig nuvarande penningsystem som ett fyrkantig hjul: skapar uppgångar och fall i cykler. Tillgången till centralt utgivna valutor är alltid begränsad. Oundgängligen monopoliseras pengarna av några få och hindrar därmed de många från sina möjligheter till handel.

Valutan i LETS däremot når delar som andra valutor inte kan. Den kan användas på gräsrotsnivå, som ett verktyg för att restaurera samhällen. Som lägsta nivå i ett system med valutor på flera nivåer, lokalt, regionalt, nationellt och internatonellt, kan LETS hjälpa oss att nalkas en mer stabil, rättvis och miljömässigt hållbar ekonomi.

LETS stoppar också spekulationer. Spekulanter som vaktade som hökar berövade Storbritanninens reserver på miljarder, när landet tvingades dra sig ur ERM. Den aldrig tidigare skådade ökning av spekultaionen senare år har lett till massiva, okontrollerbara, instabiliteter i det globala penningsystemet.

Enligt Världsbanken består nu 95% av all internationell handel av valutaspekulationer. Bara futtiga 5% representerar handel med varor och tjänster. Paul Volker tidigare ordförande för US Federal Reserve har sagt

"Nu för tiden är det lättare att tjäna pengar med papper som jagar papper, än att investera i verkliga varor och tjänster".

Denna storskaliga spekulation och världens finasiella system kan snart kraschlanda. Globaliseringen och avregleringen av penningmarknaderna har lämnat ut hela världsekonomin till en stenhård konkurrens-ekonomis godtycke. Situationen är bortom kontroll, såväl för nationella regeringar som för internationella organ. Kapitalet, som helt saknar ansvar, rör sig nu i allt snabbare och i allt vidare kretsar. Även finansiärer är förvirrade. Eller som den f d chefen för internationella valutafonden Johannes Witteveen nyligen kommenterade:

"Ingen förstår det globala monetära systemet."

Ekonomer har sedan entid tillbaka förutspått en universell bankkrasch. Det har varit en serie "snudd på" de senaste åren. Möjligheten att det sker en massiv systemkollaps är ytterst verklig. 1993 var de japanska bankerna nästan där, med hela västerländska banksystemet i släptåg.

När blippar jagar blippar i ständigt ökande takt på dataskärmarna, utan att någon har kontroll så blir världens penninghanterare nervösa. Kan förtroendet för "buisness as usual" bibehållas så mycket längre?

Del 1 Del 2 Del 3