Så här kan man starta en bytesring enligt

LETS-modellen

Information om hur man börjar, utformad inom BYTS (med vissa kommentarer av Skarpnäck LETS).
Underlag har varit ett informationsmaterial utgivet av LETSLink UK och egna erfarenheter efter att BYTS nu fungerat sedan 1992.

LETS står för Local Employment and Trade System. Det startade i Kanada i början av 80-talet och idén har sedan spritt sig över världen och utformats på lite olika sätt.

I Norden kallas systemen ofta för bytesringar. Beteckningen är något vilseledande. Tanken är inte att två personer ska byta med varandra. Tanken är att flera människor ingår i samma system och kan idka handel med varor och tjänster utan att behöva "vanliga" pengar.

Dessa bytesringar har olika namn, vi som startat i Stockholm har valt namnet Bytesring Stockholm. I engelsktalande länder heter ofta ringarna namnet på orten och så LETS. (I Skarpnäck har vi valt att använda den engelska kontruktionen eftersom det är den internationellt kända beteckningen. Vi heter således Skarpnäck LETS/CS)
För mer allmän information se våra informationsblad.

Så här kan man börja

LETS kan startas av en enda person, som tar sig tid att läsa om systemet och sedan berätta om det för några andra. Man behöver läsa och fundera en del för att kunna förklara systemet för andra, för det innebär ett nytt tänkande. Vi behöver avprogrammera oss vår kulturs nutida syn på pengar.
Du kan sprida idéerna med LETS genom att kopiera ur vårt info-material och skicka till vänner, grannar eller kollegor, som du tror kan vara intresserade. Nästa steg kan vara att ordna ett möte med några intresserade och be dem skriva upp namn och adresser på lämpliga personer att inbjuda till ett första lite större informationsmöte.

I BYTS hade vi redan adresser till sådana som anmält intresse för LETS på ett seminarium som ingick en större konferens. (I Skarpnäck använde vi oss av adresser till sådana som redan anmält intresse för andra verksamheter på Miljöhuset/CS) En kärntruppen kom att utgöras av fem personer, som hade en serie möten. Sedan blev vårt första steg för att bli fler att annonsera ut ett informationsmöte i dagspressen (gratis i DN på stan).
Mötet hade krävt förberedelser och planering. Vi hade gjort en första informationsbroschyr, beslutat om inträdesavgift, författat regler och villkor som alla fick skriva under och beslutat att varje medlem skulle ange tre önskmål och tre erbjudanden när de gick med.
Till mötet kom något trettiotal personer. Alla fem i kärntruppen bidrog med någon del av den information som gavs. Det går ju också att be någon från ett fungerande system komma och tala om man känner sig osäker. Vår rekommendation är att be någon med praktisk erfarenhet, inte en som enbart är teoretiker.
Även med en liten grupp kan man få en bas för att börja ett system. Om man inte kan klara allt som behöver göras från början, kan en sådan grupp snart hitta andra, som kan hjälpa till. Man kan hitta andra genom vänner, lokala kontakter, genom att ta kontakt med andra föreningar, klubbar, frivilligorganisationer eller kommunala myndigheter.

På mötet...

På första mötet behöver LETS förklaras och de(n) som talar bör ta upp fördelarna med LETS och hur det fungerar. Frågor måste besvaras så långt som möjligt.
Vi i BYTS krävde som nämnts ovan att den som gick med skulle komma med tre önskemål och tre erbjudanden. (I Skarpnäck LETS har vi endast som krav att den som går med ska komma med minst ett "efterfrågat" erbjudande, vilket i praktiken inneär ungefär vad som helst./CS) Detta upplever många som svårt, särskilt erbjudanden -- "inte har väl jag något att erbjuda". För att ge deltagarna idéer så lekte vi lite. Alla fick skriva ner alla behov och önskemål de kunde komma på. De fick gärna vara fantasifulla.
Sedan bad vi alla berätta vad de skrivit och skrev upp det på stora papper som vi satte upp på väggarna så att alla kunde se. Sedan fick de leka handel.
Resultatet blev att många fick nya idéer av att se och höra andras önskemål och erbjudanden. En del riktig handel skedde också direkt på mötet, bland de som omedelbart gick med. Dessutom tyckte alla att det var roligt. Det blev en bra stämning.
Efter mötet skrev vi ner en lista med alla önskemål och erbjudanden som lämnades av de som gick med direkt. Tillsammans med en del tillägg som sändes in efteråt blev det vår första katalog.

Också på mötet:
* Ta noga reda på adress och telefonnummer till alla som går med
* Ge dem kvitto på betalning och ge dem medlemsnummer
* Ta reda på vilka som kan tänka sig att hjälpa till
* Ta reda på vilka resurser som finns bland medlemmarna
Vi tog ut en inträdesavgift på 200 kronor, för att täcka tryckning (kopiering) och distribution av katalogen och avgift för lokalhyra. Vi lyckades klara det hela billigare än vi trodde, så avgiften ändrades senare till medlemsavgift på 100 kr om året och ingen speciell inträdesavgift. De som betalat 200 behövde inte betala årsavgift andra året de var med.
Medlemsavgifter behövs för att täcka kostnaderna för att starta det hela och hålla det gående; för kopiering, tryckning, porto, programvara om ni använder dator. Hur mycket som behövs beror på vilka resurser som finns tillgängliga i gruppen, eller lokalt, eller om ni kan ordna billigare priser av folk eller lokala myndigheter, som ni kan få sympatiskt inställda.

Organisera för framgång

LETSLink rekommenderar att er ledningsgrupp (eller styrelse, eller...) består av minst sex personer. Vi var fem i BYTS. En välorganiserad grupp sprider arbetet och undviker risken att bli alltför beroende av enstaka individer (särskilt för de större arbetena; framställning av katalogen och bokföring av alla konton). Det är klokt att bestämma vilka som är "reserver" om det sker något oförutsett (t ex katalogen blir försenad för att någon blir sjuk eller det är problem med den maskinella utrustningen).
Medlemmarna i ledningsgruppen/styrelsen behöver kunna träffas regelbundet med ett par månaders mellanrum och ibland ännu oftare.
Öppna styrelsemöten rekommenderas. Det kan inspirera nya medlemmar att ta något mindre uppdrag. Ju fler medlemmar man får, desto fler behöver och kan man engagera.
När väl ett system kommit igång rekommenderar vi att det antar vissa regler eller stadgar för att säkra att systemet kan fortsätta och växa på ett hållbart sätt. I BYTS bildade vi tidigt en ideell förening för att få ett postgirokonto. Efter några år skaffade vi oss också ett organisationsnummer -- vilket behövdes för att få ALU-anställa en person -- men det medförde att man måste deklarera, vilket dock var väldigt enkelt, eftersom vi är en ideell förening.
I BYTS har vi erfarenhet av att det är viktigt att ta kopior på postgiroinbetalningarna och att dessa går till någon annan än den som får originalen. Eftersom det mesta jobbet görs hemma hos olika personer är det viktigt att det finns dubletter/back up på all viktig information om medlemmarna och handeln. Se till att ni har back-up-disketter om ni har katalog och medlemskonton på dator, papperskopior om ni sköter det hela manuellt.
Försök att sprida uppgifterna. Se till så att inte enstaka personer "bränner ut sig" eller har så stor del av ansvaret så att allt faller om den blir långvarigt sjuk, reser bort länge eller något annat.
Uppgifterna som ska utföras kräver inte professionell kompetens som ekonomiutbildning eller dataexpertis. Men ni behöver en något datakunnig person som kan göra katalogen eller stödja och hjälpa den som skriver in i datorn. Det finns bytesringar som sköter det hela manuellt och det går väl bra i början, men knappast när ni växer, redan vid 20-30 medlemmar kan ju katalogen bli rätt omfattande.

Jobben som behöver göras..

Någon eller några som
1. håller i katalogen, sammanställer den på dator (eller ordbehandlare),
2. håller i medlemsregistret (och adressändringar)
3. sköter bokföringen av allas konton -- med eller utan dator -- och tar fram uppgifter om allas konton till utskicken
4. är kassör för föreningen
5. tar emot medlemmarnas önskemål/erbjudanden (och ändringar)
6. tar emot medlemmarnas uppgifter om handel som gjorts
7. organiserar framställningen av utskicken
8. hjälper till med kopiering, kuvertadressering, frankering
9. sänder ut information till nya medlemmar
10. gör original till flygblad, broschyrer, formulär mm
11. är talesperson gentemot press, radio etc
12. skriver notiser till medlemmarna ("BYTS-nytt", ingår i vår katalog)

I Stockholm var vi fem personer som träffades och ville starta ett LETS . Vi hade flera möten innan vi kom igång på allvar och gjorde mycket av jobbet tillsammans. Vi skaffade oss en adress, ett telefonnummer där vi hade en svarare och ett postgironummer. För det behövde vi ha protokollförda beslut, så vi startade -- bara vi -- föreningen BYTS (Bytesring Stockholm). Vi beslöt att kalla vår valuta för byts. Vi gjorde en första informationsbroschyr efter material vi fått från Kanada. Så författade vi de "regler och villkor" som medlemmar skulle skiva under när gick med. Inför första informationsmötet beslutade vi också om en inträdesavgift (se ovan).
Av de ursprungliga fem har nu tre bytts ut. Styrelsen har i år utökats till 7 personer och vi hade nyligen ett möte för att sprida arbetsuppgifterna. Det finns också personer (utanför styrelsen) som hjälper till med utskick av olika slag. Vi har utsett en person (vi vill helst ha två, en kvinna och en man) till kontaktperson för medlemmarna.
Ordförandeskap och sekreterarskap roterar. Kassören väljs inom styrelsen. Vi söker nu pengar på olika ställen, framför allt för att föreningen behöver egen dator, lokal, kopieringsmaskin mm mm.

Nu kör vi igång!

Börja med handeln genast.
Vänta inte tills allt är perfekt. Förseningar dämpar entusiasmen hos dem som vill delta. Att systemet har kommit igång och fungerar drar också dit flera medlemmar. Man behöver inte alls vänta tills man har alla dataprogram eller all litteratur tillgänglig.
Handeln går ofta trögt de första månaderna -- vänta er inte någon våldsam aktivitet! Det tar ofta ett tag för medlemmarna att vänja sig vid tanken att de faktiskt kan använda systemet...

Två hinder som ofta finns i början:
a) man drar sig för att köpa innan man tjänat in något.
Detta kan bero på ovana och brist på förtroende. Det stämmer inte med vår erfarenhet att man kan ta på sig en skuld utan att betala ränta. Det är svårt att förstå att en skuld enbart är ett åtagande som ska återgäldas, det kostar inget extra -- istället kommer det mer krediter i omlopp, vilket skapar fler möjligheter för alla.
b)En del medlemmar går bara och väntar på att andra ska ta initiativet och tror att deras telefon ska börja ringa så snart katalogen kommit.

I båda fallen kan kärntruppen hjälpa till att få igång handeln genom att:
# t ex i notiser till medlemmarna i katalogen förklarar skillnaden mellan byts och vanliga skulder och uppmuntra folk att "kasta sig ut i det okända"
# demonstrera användningen av systemet, genom att själva dra på sig skulder från flera medlemmar
# försöka få den första katalogen att innehålla en blandning av professionella och icke professionella tjänster och varor av alla slag
# uppmärksamma tjänster som nästan alla kan erbjuda t ex något vanligt önskemål som hjälp med barnvakt
I Stockholm ordnar vi medlemsmöten med marknad varannan månad för att inspirera till handel. Vi är övertygade om att ett av problemen hos oss är att vi är för spridda geografiskt och hoppas med tiden kunna dela upp oss i stadsdelar eller liknande. Vi omfattar nu hela storstockholmsområdet.

Men vad ska det kosta?

Prissättningen är ett annat allmänt problem.
Bestäm först värdet på den lokala enheten (I BYTS är en byts ungefär 1 krona)( I Skarpnäck LETS är en lets också ungefär 1 krona. Vi säger också att allas arbetstid skall vara värd ungefär 100 lets för en timmes arbete/CS). Sedan finns då frågan hur man ska prissätta varor och tjänster i förhållande till varandra. Det vanligaste är att varje individ fritt får besluta om priset på sina tjänster och varor.

Det tillåter verkliga skillnader på grund av skicklighet/professionalism (en amatör kan behöva 5 timmar för att få ett jobb klart, som en erfarnare klarar på 3 timmar). Det kan också göra att man lättare får en större bredd i utbudet av tjänster och lättare får med företag och professionella,

Den medlem som är osäker på hur den ska värdera sin tid kan bli hjälpt av att:
# hålla sina krav förhandlingsbara
# värdera sin tid helt subjektivt (dvs ta mer för jobb som de inte gillar att göra)
# ta reda på marknadspriset i vanlig valuta
En del bytesringar föreslår en frivillig "enhets"- tim-lön. Enhetsvärderingar kan göra det lättare för människor som är vana att acceptera dåligt betalt för okvalificerat arbete (men som kan innebära en stor ansträngning) att begära ett rimligare arvode. Enhetsvärderingar kan också hindra att mycket höga arvoden tas ut. De kan också vara en bra utgångspunkt för nya medlemmar. (I Skarpnäck LETS har vi valt att ha med enhetslönen som en princip i systemet. En timmes arbete värderas till ca 100 lets./CS)
I BYTS får säljare och köpare själva helt bestämma prissättningen.

Fyra utmärkande drag för framgång

Dessa är förmodligen de mest grundläggande förutsättningarna för att er bytesring ska bli en framgång.

Förbli lokala...
I praktiken är handeln beroende av att många av medlemmarna finns geografiskt nära varandra
Försök att inte sprida ut er över många mil. Restider och kostnader är den största begränsande faktorn, särskilt på landsbygden.

Sköt systemet effektivt
Det är viktigt att alla register förs noggrannt och att katalogen kommer ut regelbundet (varannan månad eller varje kvartal) och i tid.

Engagera alla typer av människor
Handeln beror också på att man får med en mängd olika förmågor.
Engagera ett tvärsnitt av det lokala samhället -- i idealfallet människor i alla åldersgrupper och med alla möjliga intressen -- från arbetslösa och människor som saknar yrkesutbildning till välutbildade yrkesmänniskor och stor- och småföretagare.
Försök att få med tjänster som det alltid finns efterfrågan på -- rörmokare, trädgårdsmästare, bilreparatörer, hemhjälp av olika slag.
Utforma all er publicitet och information för bredast möjliga publik. Undvik språk och ../Bilder som vänder (begränsar) sig till en viss grupp i samhället.

Skapa kontakt mellan medlemmarna

Sociala aktiviteter är viktiga
-- att presentera nya medlemmar för varandra, uppmuntra till prat och stimulera till handel. Människor vill ofta träffas ansikte mot ansikte, innan de kan tänka sig att handla med varandra.
Regelbundna träffar, som också kan ge en del inkomster, hålls bäst flera gånger om året.
Förslag på aktiviteter:
* egna marknader
* knytkalas ev med picnic
* möten där den som ordnar maten får betalt i byts
* morgonkaffe med "ta med, köp och sälj"
* klädbytarmöten (kläder man inte vill ha säljs för byts)
* ett eget stånd på lokala marknader
* underhållning som revyer, lekaftnar, dans, sport
* gemensamma trädgårdsdagar

Skötsel/administration -- grunderna

Utrustning
För att sköta en bytesring behöver ni tillgång till två saker:
* en ordbehandlare eller dator med vars hjälp ni kan framställa katalogen, olika formulär och kontorapporter. Några mindre grupper har använt skrivmaskin.
* en kopiator eller tillgång till billig tryckning. (En tryckare kan gå med)
Ni behöver inte vänta med att börja tills ni har en dator. Under första året klarar ni er utan dator och dataprogram för bokföringen av kontona. Kontona kan antecknas och skrivas ut på annat sätt. Om ni har tekniska problem så tryck alltid ut ett fullständigt original varje gång. En grupp förlorade alla sina kontouppgifter efter ett datorfel. Vi rekommenderar att man alltid har aktuella backupdisketter. Eller så kan all bokföring skötas manuellt t ex i en ringpärm. Ge varje medlem en kopia av sitt eget blad. När det är dags att skicka ut katalogen och kontorapporten, så kopiera bara deras sida och skicka me

Bokföring av transaktioner
Vi rekommenderar användning av checkhäften (istället för telefonmeddelanden, eller egna lappar från medlemmarna). Checkar är helt enkelt standardiserade formulär på vilka den väsentliga informationen skrivs upp av köparen, /lämnas till säljaren,/ och en anteckning om köpet för framtida kontroll kan sparas på den innersta delen, som inte rivs av och lämnas. Checksystemet spar tid och minskar felrisken (annars glömmer folk att anmäla köp, anmäler på baksidan av kuvert, ringer två gånger om samma köp, eller lämnar ofullständiga eller otydbara meddelanden på telefonsvararen). Varje medlem kan vänta och skicka in alla checkar han/hon fått i ett kuvert när det är stoppdatum (deadline) för bokföringen. Den som bokför kontona kan spara checkarna i en pärm och föra in alla i systemet vid ett enda tillfälle efter stoppdatum.
Ha alltid med en del av talongen i checkhäftet, som köparen behåller, med utrymme för anteckningar om köpet så att man kan kontrollera sitt konto senare. Ett alternativ är att ha ett blad för noteringar längst bak i checkhäftet.
Framställ era checkhäften själva om ni inte har någon tryckare med i systemet. Rita upp flera checkar (4) på ett A4 papper, kopiera och skär. För ett häfte med 30 checkar får man investera i en häftapparat som klarar den tjockleken eller låna en hos en tryckare. Man kan också pröva att skicka en originalsida till varje medlem och låta dem själva kopiera och skära/klippa allt eftersom de behöver fler checkar.

Katalogen

Katalogen är det viktigaste ni gör.
Uppdatera och publicera den regelbundet, samtidigt som kontona. Håll på de tider ni angivit, så att önskemål och erbjudanden inte är överspelade när katalogen kommer. Medlemmarna blir vana vid att den kommer och får förtroende för hur det systemet sköts. Om ni riskerar att katalogen blir försenad, försäkra er om att de som ansvarar för framställningen meddelar ledningsgruppen så att de kan få fram andra som kan rycka in

så att katalogen blir färdig i tid.
Katalogen kan publiceras varje månad, men det blir dyrt och jobbigt. Många grupper som funnits länge tycker att varannan månad är mer praktiskt och det kostar definitivt mindre vad gäller tryckning, porto och arbete. BYTS ger numer ut sin katalog 6 ggr om året, efter att ha kommit ut med betydligt färre de första åren.
En annan möjlighet är att framställa en fullständig katalog några gånger om året och dessemellan skicka ut blad med uppdateringar. Sådana uppdateringar kan lätt sändas tillsammans med en tidigare, fullständig katalog till nya medlemmar.

En bra utformning är viktigt.
En livfull katalog med tilltalande utseende läses mer och tjänstgör som bra reklam. Utforma katalogen så att den har enhetlig stil och utseende, en egen identitet, särskilt om ni delar ut kopior till affärer och myndigheter.
Populärast är en "liten bok" i A5-format, som man kan ha bredvid telefonen eller på sin anslagstavla. Det är bäst att inleda med hur systemet används tillsammans med lite notiser och sista datum för olika saker osv. Liva gärna upp den med illustrationer, annonser i rutor och kanske pressklipp. Ibland används A4-format. Det är idealiskt för uppdateringen, men som katalog är det ofta svårt att läsa och försvinner också lätt bland alla andra A4-papper.

En katalog behöver vara enkelt uppställd och lätt att läsa
Hjälp användarna att hitta det de vill ha. Blanda inte ihop alltsamman, inte ens i alfabetisk ordning, utan gruppera tjänster, under stora rubriker som t ex:

HUSHÅLLSHJÄLP
TRANSPORTER
DATA & KONTORSARTIKLAR

Räkna upp alla de olika rubriker som finns på ett ställe, t ex på första sidan i katalogen.
Gruppera alla liknande tjänster under en rubrik, så att folk kan hitta dem snabbt, ex:
HÄLSA
Massage (Aromaterapi)
Massage (Shiatsu)
Under varje rubrik kan sedan de olika tjänsterna skrivas upp i bokstavsordning.
Erbjudanden och önskemål som tillhör samma kategori är mycket lättare att hitta och eventuellt para ihop, om de finns på samma sida i stället för att man har en hel avdelning med alla önskemål för sig i ena delen av katalogen och erbjudandena för sig på annat ställe.

Gör ett särskilt blad för ändringar i katalogen
och skicka med varje katalog. Kräv att medlemmarna använder den. Annars kan dessa ändringar ta mycket tid och ibland vara helt obegripliga.

Katalogen kan innehåll flera uppgifter.
Nya erbjudanden och önskemål kan skrivas med fet stil.
Medlemmar som är speciellt angelägna om att få handla, kanske för att de känner sig ovana eller för att de har ett större plus eller minus sedan en längre tid tillbaka kan markeras speciellt t ex med en asterisk (*)
Erbjudanden och önskemål som är tidsbegränsade kan också markeras speciellt (t ex **) eller få en egen avdelning

Varje uppgift följs av personens namn och någon angivelse av var personen
finns, stadsdel eller postnummer eller... I BYTS-katalogen har vi telefonnummer.
En fullständig lista i alfabetisk ordning med alla namn, telefonnummer och viss geografisk angivelse kan skrivas in sist i katalogen eller i mitten. Det finns många fördelar med att ha den i mitten:
- man hittar den lättare
- man kan ta loss den och sätta upp den bredvid telefonen
- den kan tas ur när man vill visa katalogen för någon som inte är med.

Löpande kostnader

Systemet drivs utan vinst, men man måste täcka de kostnader man har. Pengar behövs för tryckning/kopiering och porto. Man behöver också en del för PR/annonsering, flygblad, maskiner och reparationer och kanske en reserv för oförutsedda utgifter.
Öppna ett konto för medlemsavgifter. Det är också bra att ha en liten handkassa tillgänglig för småutgifter. Spara alla kvitton och fakturor. Någon form av årsredovisning bör finnas tillgänglig för medlemmarna. Har ni en förening med årsmöten bör någon utses till revisor och granska era räkenskaper före årsmötet.
För att klara de löpande kostnaderna brukar LETSgrupper ta ut en medlemsavgift som motsvarar mellan 30 - 120 kr plus 60-120 byts. Ett nystartat system kan behöva en större andel i pengar, som sedan kan sänkas då tryckning och viss manuell distribution kan finnas inom systemet. Man kan erbjuda arbetslösa en lägre andel i pengar och större i systemets egen valuta.
I BYTS tar vi nu 100 kr i årsavgift. På senaste årsmötet beslöts också att de som drar de tyngsta lassen med katalog och bokföring bör kunna "avlönas" (uppmuntras) med byts och att vi ibland kan betala även andra tjänster som medlemmar gör med byts. Beslutet blev att styrelsen får lägga ut max 75 byts per medlem för arvodering av tjänster inom systemet. Vi har redan en årlig transaktionsavgift på 25 byts. Detta förs in på ett särskilt konto ("administrationen"). Detta konto får alltså i år gå ner på minus motsvarande max 75 byts per medlem och på nästa årsmöte fattas beslut hur vi gör i fortsättningen: om vi ska ta en medlemsavgift också i byts och hur stor den i så fall bör vara.
Det är nog bra att ha ett tak för hur mycket medlemmarna ska betala i LETS/byts per år. Det kan man använda för att beräkna hur mycket man kan betala för de administrativa uppdragen. Ibland tillkommer extra arbete (t ex för framställning av checkhäften).
Avgifterna i systemet kan tas ut på olika sätt
- ett engångsbelopp när medlemmen går med
- ett litet belopp för varje transaktion som registreras
- ett bestämt belopp dras från alla konton med jämna tidsintervall
- ett belopp som beror på hur många rader medöemmen har i katalogen
Många kombinerar det första med något av de andra.
I BYTS drar vi ett bestämt belopp en gång om året. Avgift för varje transaktion klara inte vårt program.

Hur man får medlemmar

Ta alla tillfällen i akt att informera om er bytesring. Det tar tid innan nya idéer får fäste och det är inte alls troligt att ni plötsligt får mängder med nya medlemmar.
Den bästa gratisreklamen får man via lokalpressen.
I Stockholm tog vi det lite lugnt med massmedia i början. Vi ville att systemet skulle få stabilisera sig, växa underifrån medan vi skaffade oss erfarenheter och kunskaper om skötseln. Nu anser vi oss kunna mer och går hellre ut i massmedia. Störst genomsklagskraft hittills har ett par artiklar i Platsjournalen (Stockholms län, ges ut av Arbetsförmedlingen) haft.
Att synas i pressen kan vara en stor tillgång. Be reportern som intervjuar att läsa upp artikeln före tryckning, så att ni kan rätta till eventuella missuppfattningar. Ibland gör sedan någon annan på tidningen oönskade tillägg eller en vilseledande rubrik. Det kan man inte göra så mycket åt.
Om ni har tid, kan ni skriva en pressrelease i förväg, för att försäkra er om att de får riktiga siffror och uttalanden. Var beredd på att media tar en del av er tid.

Ta i förväg reda på några stycken medlemmar -- som inkluderar ett tvärsnitt från gamla till unga -- som är villiga att ställa upp för pressfotografer, eller svara på lite frågor.

Bortsett från media följer här en lista med användbara idéer för dem som sköter er utåtriktade verksamhet:
# Flygblad och kataloger (med namnen borttagna) kan, skickas till medlemmarna för spridning, sättas upp på bibliotek, kommunalkontor, läkarmottagningar mm, mm.
# Flygblad i A5-storlek är alltid användbara t ex för att lägga ut i stånd på olika mässor. Ha med en mycket kort beskrivning och undvik all jargong. Effektivast är en kort lista på vad som finns tillgängligt i systemet, några citat från medlemmar, en skämt-teckning eller ett pressklipp tillsammans med adresser till lokala kontaktpersoner.
# Se till att ni kommer med i lokal information, kommunens lista över föreningar och datalistor på biblioteket.
# Gör en utställning på biblioteket.
# Gör en liten affisch som kan sättas upp i skyltfönster, på restauranter, i bibliotek osv. Använd samma logotyp, rubrik eller ram och lämna plats för att fylla i aktuell information.
# Gör en klisterlapp som affärer och företag som är med kan sätta upp i skyltfönstret eller på dörren.
#Erbjud lokala klubbar och organisationer föredrag. Besök dem eller delta i något av deras möten. Erbjud en introduktionsartikel till deras medlemsblad.

BYTS lyckades få en monter gratis på en stor miljömässa som hölls i Sollentuna våren -95. Det gav goda möjligheter att sprida information.
Till föreningens målsättning hör utöver att sköta systemet, att sprida idéerna. Vi har på olika sätt ställt upp för studenter på olika nivåer som skrivit uppsatser om nya idéer inom ekonomin, gett dem tid och material. Några har också varit ute och hållit fördrag om BYTS i olika sammanhang (mest den som hittills dragit det största lasset, Dana Hofford. Tack Dana!)

Lycka till!

Del 1 Del 2 Del 3